Författare som gör ett smalt ämne spännande

Gensaxen CRISPR gör det möjligt för forskare att klippa och klistra i levande varelsers arvsmassa. Tekniken kan komma att användas för att stoppa HIV, bota vissa cancersorter och förebygga genetiska sjukdomar, men också för att redan på embryostadiet tillföra nya, ärftliga egenskaper hos en människa. Forskaren Jennifer Doudna berättar och varnar här om en upptäckt med potential att både rädda och ödelägga liv.

Journalisten och författaren Åsne Seierstad ställer frågan varför muslimska ungdomar som växer upp i väst radikaliseras. En oktoberdag 2013 försvinner plötsligt två tonårsflickor från sitt hem i Norge. Det visar sig att de har gått över gränsen till Syrien. Pappan ger sig in i det krigshärjade landet på jakt efter sina döttrar. En berättelse om flickorna som reste, om en islamsk väckelse, om ett land i krig och om en familj som faller isär.

Läkaren Bea Uusma skriver om hur hon letar efter sanningen om ingenjör Andrées expedition. Hon gräver i arkiv, reser till Arktis och Nordpolen, träffar efterlevande, rättsläkare, osteologer, kriminaltekniker och brottsplatsutredare och söker svar i laboratorieprov, packlistor och i det enda som finns kvar av Andrée själv.

I en vindlande essä som rör sig mellan August Strindberg och Elsie Johansson, slagghögar i Falun och Thoreaus tjärn i Walden utforskar Göran Greider drömmen om den röda stugan. Med greidersk skärpa skärskådas dagens föränderliga politiska landskap, nationalstatens roll och den nationella gemenskap som är nödvändig för att skapa ett fungerande, jämlikt samhälle

Talgoxen är en av Sveriges mest välkända och omtyckta småfåglar. Visste du att den kan räkna till fem, att den kan ha väldigt olika personlighet och att den har nästan lika bra självbehärskning som en människa eller en schimpans? Smartast bland mesar är en bok om hur en liten fågel överlever i en värld fylld av faror tack vare sin läraktighet och uppfinningsrikedom

Sverige blir grönare, varmare och blötare. Faktum är att uppvärmningen går dubbelt så snabbt här jämfört med det globala genomsnittet eftersom vi är ett arktiskt land. Kalfjällen växer igen och den nya fjällfågeln kommer att heta bofink, gäddan slår ut rödingen när fjällsjöarna värms upp. Och detta är bara början, om hundra år kommer tusentals öar i Stockholms skärgård att vara utplånade när vattennivån stigit. Klimatkrisen kommer även att föra med sig en rad pandemier, där den nuvarande coronakrisen endast är att betrakta som ett genrep inför vad som komma skall, enligt forskarna. I en skildring som rör sig från Abisko till Ystad berättar SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström om ett Sverige som nu förändras för evigt. Hon har träffat forskare som berättar om sina senaste upptäckter. Som en röd tråd löper deras växande oro och kommentaren "det går fortare än vad vi trodde". Det är den första boken i sitt slag som utifrån forskningen på landets universitet och lärosäten beskriver hur Sverige förändras av det varmare klimatet

Den framstående biologen Alexandre Antonelli arbetar i Carl von Linnés efterföljd med att kartlägga nya arter, deras evolution och ekologiska livsvillkor. Större delen av alla arter som lever i dag är fortfarande okända för oss. Fortfarande upptäcker vi tiotusentals nya arter varje år. -- Den biologiska mångfalden är den mest värdefulla tillgång jorden ger oss. De flesta nu levande arter fanns långt före Homo sapiens, och människan skulle inte kunna existera utan naturens resurser och uppfinningsrikedom. -- I dag är hotet mot jordens biologiska mångfald ett minst lika stort problem som klimatförändringarna. Invasiva arter, miljögifter, varmare klimat och mänsklighetens exploatering av tidigare orörd natur och unika ekologiska nischer för bebyggelse, odling och annan verksamhet har försatt en hel miljon arter i fara. -- Ett dolt universum är en bok att fascineras av men också att oroas av. Boken avslutas med råd om vad läsaren själv kan göra för att skydda mångfalden. -- ?Alexandre Antonelli är forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, som har världens största samlingar av växter, fröer och svampar. Endast 36 år gammal blev han utnämnd till professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundade där Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier

Ljus och mörker har styrt livet i miljarder år, med en uråldrig och taktfast rytm - ända tills glödlampan uppfanns. I dag dominerar gatlyktor och fasadbelysningar natten och på bebyggda platser blir det sällan helt mörkt. Att se stjärnhimlen en molnfri natt är en sällsynt upplevelse. Ljusföroreningar har seglat upp som ett av våra verkligt stora miljöproblem, om än obekant för de flesta. Flyttfåglarnas navigering störs, sköldpaddorna går vilse på väg till strandkanten och insekternas pollinering uteblir. Mörkermanifestet är en bok om vårt behov av det naturliga mörkret och vikten av att låta den uråldriga rytmen ha sin gång - såväl för den biologiska mångfaldens skull som för människans väl och ve

Här, i sommarstugans väggar och tak och i den omgärdande naturen, bekantar sig författaren med myror och bin, rävar och ekorrar; arter av olika slag, alla med sina skilda språk. Med smittande nyfikenhet letar hon fram existensen i alla dess former, det mysterium som är livet./Btj

Hur kommer det sig att en japansk forskare kan påstå att en slemsvamp är smartare än människor? Och vad har det med IKEA att göra? Kan det verkligen stämma att den största svampen på jorden täcker mer än 10 kvadratkilometer? Och vad har bläcksvampar egentligen att göra med produktionen av den här boken? Följ med Merlin Sheldrake in i den spektakulära och okända värld som är svamparnas

Författaren, journalist på Dagens Nyheter, skriver här om de s.k. "lyckopillren" dvs. SSRI-preparaten. Här skildras motsättningen inom psykiatrin mellan medicin och samtal. Ska psykiska problem ses som biologiskt betingade eller som själsliga reaktioner på livserfarenheter?

Fredrik Sjöberg fick 2004 sitt stora litterära genombrott med Flugfällan. Tillsammans med Flyktkonsten (2006) och Russinkungen (2009) bildar den en halvt självbiografisk trilogi, befolkad av äventyrliga naturforskare och glömda konstnärer, däribland Kamtjatkaresenären René Malaise, akvarellmålaren Gunnar Widforss och daggmaskforskaren, graalmystikern och russinodlaren Gustaf Eisen. Nu utkommer alla tre delar samma volym./Btj

Nominerad till Royal Society Science Book Price 2018 [ignoreIt is interesting, informative, exciting and emotional, and for anyone with even some curiosity about what makes the machines of our world work as well as they do, it's a real treat.[ignore / Roma Agrawal i "New York Times" Om man talar om precision i tekniska sammanhang tänker många kanske på urverk: små kugghjul som driver andra små kugghjul i ett oöverskådligt gytter. Men det var som bekant länge sedan den mest avancerade tekniken befann sig på kugghjulsnivå. Idag kan det till och med handla om molekyler istället för kuggar.Vetenskapsjournalisten Simon Winchester skildrar i "Perfektionisterna" precisionens historia under de senaste århundradena och fram till vår tids hisnande datorutveckling och nanoteknologiska experiment. Men ökad precision förutsätter ökad mätbarhet, så precisionens historia är också mätbarhetens. Felmarginalerna blir ständigt mindre på båda håll. "Perfektionisterna" visar pedagogiskt vilket intrikat teoretiskt och praktiskt samspel som ligger bakom båda gammal och ny teknologi. Men boken problematiserar samtidigt en teknisk förfining som ibland kan tyckas självgående. Hur smart behöver en smart telefon egentligen vara?Boken handlar också, som titeln antyder, om människorna bakom tekniken. Somliga av dem, som sjuttonhundratalsingenjören och obotlige järnfantasten John Wilkinson, som med sin precisionsborrade cylinder gjorde James Watts ångmaskin praktiskt möjlig, skulle mycket väl kunna kallas kufar, andra gör ett mindre färgstarkt intryck. Men också här har det handlat om ett intrikat samspel mellan olika faktorer - och om ett och annat lyckligt sammanträffande, rätt personer på rätt plats i rätt ögonblick, om man så vill mänsklig precision.Simon Winchester är författare och journalist. Han har skrivit över tjugo böcker och varit verksam i bland andra "The Guardian" och "Nati

I Vikingatidens vagga presenteras äntligen en av de mest mytomspunna och betydelsefulla epokerna i vår historia

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är? Efter debuten med "Ålevangeliet" har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. "Den lodande människan" handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten